Leta i den här bloggen

Din hälsa

tisdag 3 september 2019

Övervinna sig själv och se framåt

Jag har kört bil, ensam. Det har jag inte gjort sen i maj.
Jag har kört några ggr när någon varit med men inte själv.

Den 26 augusti startade träningen igen och jag blev "tvungen" att köra själv. Och det gick jättebra.
Över förväntan. Tror det mesta satt i huvudet.

Jag har bara känt mig osäker på om jag kunde eller inte. Och det har ju gått bra när jag kört och någon varit med så varför skulle jag inte kunna köra själv.

Och det kan jag, utan problem.

Det känns skönt och befriande.

I kön vid trafikljuset vid affären
En morot var att jag i fredags fick min nya bil som jag beställde i mars.
Så nu har jag sagt hejdå till "Linnea" och välkommen till Martin med smeknamnet "Lilla Blå"

Varför de namnen. Det har med bokstäverna på nummerplåten att göra. Min förra bil började på L och jag heter Linnea i mellannamn. Min nya bil slutar på M och Martin är min mans mellannamn. Lilla Blå för den är blå.


Hur går det efter behandlingen. Jo jag kan hålla huvudet hyggligt rakt fram, axlarna hoppar inte omkring lika mycket, men huvudet dippar framåt, speciellt framåt eftermiddag, kväll.
Men nu vet jag det och lägger in in något avancerat som tex bilkörning framåt eftermiddag kväll.

Träningen ja, Hur gick det då. Det gick toppen. Mina deltagare på passen är så underbara och jag känner att de vill mig väl och är glada över att jag är där och gör det jag kan efter min förmåga. Och det känns skönt, för jag behöver verkligen komma igång. Gympan gör det mörjigt för mig att få kroppen genomtränad utan att anstränga den för mycket. Som sjukgymnasten sa: "Gympan kommer att göra underverk för dig!"

Sen var det styrketräning utan vikter och redskap. Jag kan egentligen mycket om träning och träningsupplägg. Jag har gjort massor av träningsprogram till personer med olika problem och önskemål. Men när man ska göra det till sig själv blir det TRÅKIGT och jag känner mig inte alls inspirerad. Så mitt i detta tänk kommer det ett mail från de som har hand om hälsobidraget på jobbet, att jag inte utnyttjat det. Jag hade egentligen bestämt vad jag skulle använda det till men det kan jag betala med "egna"pengar. Jag surfade in på sidan för att se vad som erbjöds och hittade då något som hette "!5 minuter med Paolo". Så jag kollade det och upptäckte då att det här var ju precis vad jag behöver. Små korta pass på olika nivåer och utan redskap. Och det är någon annan som har satt ihop passen.
Jag kan ju själv ändra de övningar som jag inte kan göra till något annat. Bara jag slipper sätta ihop passen själv.
Så jag köpte det. Så nu har jag 48 veckor med Paolo. Och hälsopengarna räckte till det och det blev t.o.m lite över som jag köpte en annan hälsokurs för, bara för att "kolla läget".

Ja, som ni förstår är  jag väldigt intresserad av hälsa.  Mest andras, att hjälpa andra till bättre hälsa, men naturligtvis min egen. Man måste tänka på sin hälsa, man ska ju leva med sig själv i sin kropp länge. Är ju tanken i alla fall.

I våras så anmälde jag mig till en utbildning i fördjupad näringslära och beteende när det gäller kost. Jag hann bara börja innan jag blev sjuk.

Det fanns 2 alternativ att köpa utbildning på, antingen betalade man per månad en liten summa eller så köpte man hela kursen för vad 10 månader skulle ha kostat.

Jag tänkte först att  jag klipper den nog på max 6 månader men ångrade mig och tog engångssumman istället.

Grejen är den att man har hur lång tid på sig som helst att läsa den. Den är helt online.
Och nu så här i efterhand så gjorde jag ett klokt val. Jag har inte kunnat läsa, förrän nu.

Så nu har jag tänkt att jag ska ta tag i det.

Så idag röjde jag en bit på mitt skrivbord för  detta ändamål.
Ska bli kul att läsa. Det kan få tiden att gå.

Men hur ska du kunna läsa när huvudet dippar framåt.
Jo, jag får ju stötta huset så det inte rasar :D

Jag ser framåt och gör vad jag kan för att "leva som vanligt"

Vi hörs!